VI GÖR SAKER ANNORLUNDA
Vi utmanar konventionerna genom att ompröva vårt sätt att tillverka sprit. Vårt val av utrustning och vårt sätt att använda den bygger lika mycket på en strävan efter produktkvalitet som på en vilja att förändra och utveckla.
Vi använder modern teknik och kunskap, tillsammans med nyfikenhet och vilja, för att utveckla framtidens sprit.
KALLDESTILLERING
Genom att sänka trycket i våra kopparpannor sänker vi också vätskans kokpunkt. Det gör att vi kan destillera vid lägre temperatur – en metod som kallas kalldestillering.
Den lägre temperaturen ger en varsammare destillering och hjälper oss att bevara de smakämnen vi vill åt. Genom att kontrollera trycket kan vi styra processen med stor precision och skapa ett renare destillat där smakerna framträder tydligare.
TVÅ PANNPAR
Vi har fyra kopparpannor: ett högt par med hög reflux och ett lågt par med låg reflux. I varje par ingår en mäskpanna och en spritpanna.
Smaken formas genom hur vi använder pannorna – bland annat hur snabbt destilleringen sker, men pannornas olika höjd hjälper oss också att skapa olika uttryck. De höga pannorna använder vi för en lättare och fruktigare sprit, medan de låga ger en mer malt-, olje- och rökdriven karaktär. Tillsammans ger de oss ett bredare register av smaker att arbeta med från en och samma destilleringsprocess.
Malning
De flesta destillerier maler malten torrt, men vi använder i stället våtmalning. Vi blötlägger malten och krossar den sedan tillsammans med varmt vatten till en mäsk. Temperaturen styrs noggrant så att stärkelsen i malten omvandlas till socker, som sedan behövs under jäsningen. Processen är automatiserad och ger oss samma jämna förutsättningar från sats till sats.
Mäskning
Från kvarnen pumpas mäsken vidare till mäsktunnan. Där rörs den om och silas, så att de fasta delarna av malten skiljs från den söta vätskan, som kallas vört.
Många destillerier sköljer malten med vatten i tre omgångar. Vi gör det i sju för att få ut så mycket som möjligt av sockret. När mäskningen är klar har 1 450 kilo malt blivit 5 600 liter vört, redo att jäsa.
Jäsning
Under jäsningen omvandlar jästen socker till alkohol och koldioxid. Det är också här många av spritens smaker börjar ta form. Valet av jäst och jäsningens längd påverkar därför vilken karaktär den färdiga spriten får.
Vi använder olika jästkulturer beroende på vilken stil vi vill skapa. Vissa bidrar med fruktiga toner, medan andra ger en kryddigare karaktär. I några av våra recept kombinerar vi exempelvis destillerijäst med saisonjäst, som kan ge toner av kryddnejlika och plommon.
När vi gör whisky låter vi jäsningen pågå i 168 timmar, alltså sju dygn. Det är ovanligt länge för whisky och ger tid för en högre halt av estrar att bildas. Estrarna följer med genom destilleringen och bidrar till spritens fruktiga karaktär.
LAGRING
Vi lagrar flera olika sorters sprit på fat. Både träslaget, om det tidigare varit innehåll i fatet och hur fatets insida har behandlats påverkar så väl smak som färg.
Till vår whisky använder vi framför allt 200-liters ex-bourbonfat och fat av ny amerikansk ek. När faten fylls håller spriten 55 volymprocent alkohol, vilket är lägre än vad som är vanligt vid skotsk whiskytillverkning. Den större andelen vatten påverkar vilka smakämnen som dras ur träet och bidrar till whiskyns karaktär.
Kastanjefat är ett återkommande inslag i lagringen av både vår whisky och annan sprit. Vi använder också fat med räfflad insida, där spåren skapar en större kontaktyta mellan träet och spriten vilket gör att spriten snabbare tar smak av trät.
En del fat har tidigare innehållit andra drycker, som iscider, apelsinvin, rom, mezcal eller triple sec. Spåren från fatets tidigare innehåll ger oss ytterligare smaker att arbeta med, oavsett vilken sorts sprit vi lagrar.
”Vi är anslutna till Näringslivets Producentansvar och betalar förpackningsavgift som finansierar insamling och återvinning. Därmed tar vi vårt producentansvar för förpackningar. Läs mer på www.npa.se."